Olaudah Equianos liv

Boken korsar tre kontinenter och slår sig aldrig riktigt till ro. Ett barn döps om till Gustavus Vassa mot sin vilja, tvingas in i flottans tjänst, lär sig läsa och förs genom strider, arktisk is och Västindiens hamnar. Där finns kapten Pascal, som köper honom och senare säljer honom utan förvarning, och kväkarköpmannen Robert King, som behandlar honom humant; senare finns John Annis, en fri man som författaren tillsammans med Granville Sharp kämpar för att rädda. Genom alltihop löper en redogörelse för vardaglig grymhet — ett munjärn som låser en kvinnas mun, en detaljerad förteckning över tumskruvar och kedjor — nedtecknad rakt på sak, som bevis.

Equiano skriver som vittne, som moralisk vädjare och som en själ på jakt efter sin egen frid. Å, ni kristna till namnet! utropar han, skulle inte en afrikan kunna fråga er: lärde ni er detta av er Gud? Här finns förbittring, och hängivenhet, och en pojkes ömhet som aldrig lämnar mannen. Han räknar samman sina små affärer bit för bit, trycker örat mot böcker i hopp om att de ska svara, och sträcker sig till sist efter något större än sin egen frihet.

Den friheten, när den kommer, är värd att läsa om: pengarna i handen, hjärtat som bultar, fötter bevingade av glädje. Vad som väntar bortom den, och vad han väljer att göra med en röst som aldrig var menad att överleva, är den dörr som denna bok håller öppen.